Manus djungel

Vi har just kommit tillbaka fran fem dagar i djungeln, narmare bestamt Manu National Park. Det ar en mycket skyddad del av Perus djungel, omradet ar endast oppet for nagra fa organisationer och det ar forbjudet att jaga och fiska dar. Detta gor att omradet ar valdigt valbevarat, med manga djur som ar nast intill utrotade pa andra stallen. Vi sag massor av vackra faglar med alla mojliga farger, fjarilar, blommor till tusen och riktigt coola daggdjur. Allt som allt en fantastisk trip.

Pa vag ut till djungeln (tog tva dagar). Vacker peruansk kvinna som bar sitt barn som alla kvinnor har gor.

Detta ar en "cock on the rock", Perus nationalfagel. Synd att inte vart objektiv rackte till.

Denna fagel har storlek som en kalkon och har bla ansiktsmask.

Storkarnas slakttraff.

Detta ar faktiskt ingen fjaril utan en vacker mal.

Pa vag ut till djungeln ropade plotsligt guiden att nagot simmade i vattnet framfor oss. Det visade sig vara en Jaguar, som efter att den kommit upp till stranden stod och spanade in oss i sakert en minut. Otroligt!


Stor fin kisse!

Patrik ater passionsfrukt à la Peru.

En "stranglerficus" som lever genom att strypa ett annat trad. Den borjar uppifran och soker sig nedat for att sen fasta rotterna i jorden. Tradet som stryps ar ett "ironwood-tree", som ar valdigt starka och stora.

Var lodge i djungeln.

200 ar gammal ficus. Otroligt maktigt.

Bananplanta.

National geographic, inte sant?

Vi akte mycket bat.

Manga white cayman pa stranden som vantade pa mat....



En av fem apsorter som vi sag.

Har har vi gatt pa grund pa Manu river och alla maste i for att hjalpa till. Jag (Anna) ville inte riktigt for jag ville inte bli uppaten av pirayor och krokodiler.

Capybara (marsvin stort som ett vildsvin). Varldens storsta gnagare.

Papegoja.

Flygtornet i Manu djungel. Man var tvungen att vaga bade bagaget och sig sjalv pa denna vag fran 50-talet. Skylten informerade oss noga om att man inte fick ta med handgranater pa planet.

I morgon bar det av till Ecuador, for att antligen fa relaxa i varme och solsken.

Islas Amatani och Taquile

Efter Uros var vi pa en o i Titikaka-sjon dar vi bodde hos en familj. Det var mycket intressant att se hur de bodde och hur deras vardag ser ut. Boendet var mycket enkelt. De hade far och honor som boskap. Kvinnan i familjen tog ensam hand om 3 barn da mannen arbetade i Lima och kom bara hem ca 2 ggr per ar. Vi forsokte konversera pa den lilla spanskan vi kunde men vi kom ganska langt med leende och gestikulerande. De var mycket vanliga mot oss.

Har ater vi middag med familjen. I koket lagade hon mat i kittel over oppen eld. Otroligt mysigt och gott. Hon bjod dock mest pa rotfrukter av alla de slag. De hade nog inte rad med mer.

Pa kvallen var det "fiesta" i byn och vi kladde oss som lokala befolkningen. Har dansar vi deras lokala dans. Valdigt roligt!

Familjens innergard, koket till vanster.

Pa vagen tillbaka besokte vi Isla Taquile.

Mannen till hoger ar singel (de har olika mossor beroende pa civilstand). Kanske nagot for Sverige?

En liten affarskvinna.

Uros (Flytande oarna i Lake Titikaka)

Nu har vi kommit till Lake Titikaka, som innehar en mangd skumma rekord. Bland annat storsta sjon over 2000 moh, hogst belagna trafikerade sjon osv. Den ligger pa 3980 moh.


Vi var pa flytande oarna, som ar helt uppbyggda av vass. Tufft, men nagot turistigt. I morgon ska vi ut langre och sova over pa Island Amatani.






Uros banana (understa biten av vassen). Smakade vatten.

Vassbat. Haller ca 8 manader innan den ruttnar

Bostadshus

Skont liggmaterial

Gumma med sitt basta fotoansikte

Nagra av oarna. Varje o huserar 3-5 familjer. Det finns ca 45 oar totalt

Alla bilder:

Patrik och Annas resor

Inkaleden och Machu Picchu

Nu ar vi tillbaka fran Inka-leden. Det var precis sa bra som man hort, och skulle inte varit sa jobbigt om inte Anna blivit magsjuk forsta natten. Vi gick i en grupp med 9 personer fran Irland, Kanada och England. Till hjalp hade vi tva guider, en kock och 8 barare som bar vara talt, mat, bord, stolar osv. Landskapet var fantastiskt och vi hade jatteroligt med manniskorna omkring oss. Har kommer lite bilder:


Borjan av inka-leden

Nyfiken pojke i anderna

Patrik flyger

Forsta ruinen

Var grupp

Asna naturale

Forsta lagret, nu vantas en utsokt 3 ratters middag efter lang dags slit

Forsoker konversera med barare pa vag upp till Dead womans pass (4200 moh). Deras packning vagde mer an 30 kg, anda flog de forbi oss. Observera aggen och sandalerna.

Vagen upp till hogsta passet. Sjukt jobbigt!



Magsjuk och febrig anna antligen uppe pa hogsta passet.



Ruin 2

Inka tunnel. Vandringsstav var ett maste.

Ruin 3

Ruin 4

Regn pa vag in. 10 minuter senare oste det ner.

Sista kvallen. Anna far dropp och antibiotika for att klara sista dagen. Fy vad jag madde daligt! Har aldrig kant mig sa uttorkad och amlig.

Vara fantastiska barare som hjalpte oss med allt och lagade utsokta maltider.

05.30. Underbar utsikt vid sungate!! Har ar det meningen att man ska se solen ga upp over macchu picchu...

Spand vantan pa att dimman ska forsvinna

Forsta glimten av macchu picchu

Lama naturale

Postcard picture

Vi var dar!!

Anna ber till solguden

Soltemplet

En byggsten i Inkas vaggar. Tank att de bar dessa stenar.

Om man tittar noga sa ser man att stenarna ar likadana som berget i bakgrunden.

Tank att vi ar framme!

Glada anna och Patrik

Vi var dar 2

Bad i varma kallor efter vandringen. Skonast pa hela resan?

Sista maltiden med gruppen pa restaurang/jarnvagsspar