Flygresan till Bangkok

Flygresan med lilla Emma från Arlanda till Bangkok gick bättre än förväntat. Vi mellanlandade i Istanbul och där fick Emma springa runt vid 23-tiden. På flygresan till Bangkok var vi bra trötta. Känns helt fel när flygvärdinnorna vill ge en mat 01 på natten. När Emma slocknat i knät fick hon tyg över huvudet för att inte riskera att strålkastarna i ansiktet väcker henne. Till slut släckte de ner och även jag kunde somna. Patrik sov på som bara den såklart medan jag vaknade så fort Emma vred på sig för att jag var rädd att hon skulle ramla ur mitt knä. Hur tänker de egentligen på flyg? En ettåring på nästan 11 kg i knät sovandes i knät är inte så lätt. Hur som helst gick det faktiskt bra. Hon vaknade vid 06 när de tände upp och tyckte att det var dags för frukost.

Storstadspuls

Oj, vilken lyxtransport från Bangkok! Vi åker AC-bil med gratis vatten. Härligt. Folk kör som galningar och det känns lite sådär med Emma i knät utan svensk standard med bilbarnstol. Men vad ska man göra, bara gilla läget. Härligt hotell! Hotell Rembrandt med pool på taket, gym och massor med personal som ska hjälpa en med allt. Thailändarna är som tokiga i Emma. Hon möts av leenden över allt. Vi gick ut och åt på restaurangen som hotellet rekommenderade med discount. Emma fick egen haklapp á la thaistyle. Hon åt fried rice med kyckling och det verkade gå hem. Men frukten efteråt är ju alltid bäst så klart. Tänk vilket paradis för ett fruktälskande barn. Mango, vattenmelon, annanas, banan, melon. Ja, det är nog det bästa hon vet. Hela famlijen la sig utslagna och sov som stockar hela natten. 

Nja, Bangkok med en ettåring är ingen hit. Tokmycket trafik, tokmycket människor, tokvarmt. Vi gick till shoppingmall och Patrik försökte hitta den där speciella filmkameran som han vill ha. Ingen verkade veta vad det var för något. Suck. Han kunde inte tänka sig en annan. Emma verkar gilla thaimaten, skönt. Men det trodde jag aldrig skulle bli något problem. Lilla matvraket. Nej, nu längtar vi till stranden.